ROCKPOSTERS, DEL 6: Vad vi kan lära av historien?

Först en not om historieskrivning…

Vänligen notera att föregående inlägg är en kort översikt av vissa strömningar i affischhistorien. Författaren har kort sagt valt mellan åtskilliga fragment för att skapa en någorlunda simpel tidslinje, och därmed ignorerat en lång rad möjliga utsvävningar. På ett sätt kan man säga att förståelse har sökts genom att ignorera ämnets fulla komplexitet. Sambandet mellan artefakter och urval och fakta är ytterligare en liten not som är viktig i sammanhanget. Som väl uttryckt av Lorraine Daston “the most interesting and useful facts are not given but made, artifacts in the best sense of the word”. Urvalet på denna blogg är en kombination av författarens idiosynkrasia och minnesfragment från läsningen av litteraturlistan i slutet på detta inlägg.

*

I vår korta exposé över utvecklingen som ledde fram till den moderna konsertaffischen så kan ett antal drag främjas:

Det specifika mediet påverkar estetiken:

  • Förutom att litografins framväxt skapade en teknisk grogrund för affischen som massmedium så påverkade också litografin utseendet på affischer. Saxat från Colta Ives:

Early in the century, Romantic painters such as Théodore Gericault and Eugène Delacroix came to appreciate the shifts of tone that could be achieved with lithography: stirring, dramatic effects like those produced with charcoal or black chalk. Some of the Impressionists used the medium to capture fugitive effects of weather or light. James McNeill Whistler, an American who made his career in Europe, used the medium to capture the subtle grays of a seascape veiled in fog, and Edgar Degas explored the varied forms of natural and artificial lighting at night. Near the end of the nineteenth century, similarly artful manipulations of black and white characterized the work of Symbolists searching for the means to evoke the world of dreams and the unconscious.

  • Iristryck förändrade affischen på slutet av 1800-talet, återupptäcktes av psykedeliska affischkonstnärer och används flitigt sedan dess.
  • Offsetlitografin påverkade 60-talspostern. I sammanhanget är det värt att poängtera att nästan alla 60-talsaffischkonstnärer har en stor skuld till de olika tryckare som reproducerade deras illustratörer. Ex. Levon Mosgofian och Tea Lautrec Litho Studios inflytande på den psykedeliska konsertaffischen har i alla tider negligerats vilket är djupt orättvist.
  • Kopieringsmaskinen påverkade punken och hardcorerörelsens estetik.
  • Silkscreentryck gjorde alternativmusikens estetik djärvare och mer färgglad.
  • Mjukvaror som Photoshop påverkar gränserna för vad man kan göra.

Teknik har även på andra sätt påverkat konsertaffischen.

*

En spännande lärdom är den om sammanhanget mellan ekonomiska strukturer och kontrakulturer:

Trots att kontrakulturer har varit viktiga så har genrens estetik delvis styrts av högst kommersiella intressen.

Dessa kommersiella intressen är dels stora spelare som Kinkos och Xerox Corporation som bidrag starkt till hardcoreflygbladens utveckling. Andra kommersiella intressen är infrastruktur. Det är ex. ingen slump att Austin blev centret för Kozik – delvis eftersom området hade en kommersiell infrastruktur i form av klubbar, arrangörer osv., osv. Vad gäller Kozik så är han ett tydligt bevis på de kommersiella konstgalleriernas makt (se Debbie, Cushway, osv.). Andra kommersiella intressen består av tryckfirmor och tryckare (ex. Jim Doodle och Tea Lautrec Litho Studios). Andra företag som är värda att nämnas är Bill Grahams och Chet Helms diverse olika företag som låg grund för den psykedeliska affischen och skivbolag som Amphetamine Reptile Records som under 1990-talet medvetet satsade på silkscreentryckta konsertaffischer och b.la. Derek Hess. Slutligen, som konsertaffischens senare utveckling visar så är det ett faktum att den inte bara säljer det den ska marknadsföra men också säljs som samlings- och minnesobjekt.

Summa summarum…

Den moderna konsertaffischen är en skärningspunkt mellan estetik, teknik, (kontra)kultur, och (marknads)ekonomi.

Just den marknadsekonomiska, eller kanske affärsmässiga, aspekten är i högsta grad intressant – i synnerhet för en alternativkultur, som konsertaffischer ofta vill utge sig att vara en del av, vilket leder oss till nästa inlägg om syftet med en konsertaffisch.

*

Det finns två huvudsakliga skolor inom samtida affischkonst; den grafiska designaffischen som är mer modern i formspråk, typografi, osv. och som definieras av Adobe-programvaror, samt illustratörens konsertaffisch som är mer unik och detaljerad, och definierad av teckningen (”the keyline”).

Källor:

Grunden för inläggen om konsertaffischens historia skrevs i stort från minnet, men följande böcker och filmer täcker den mesta informationen:

  • American Hardcore (Second Edition): A Tribal History. Blush, Steven. Feral House
  • American Artifact: The Rise Of American Rock Poster Art. Regi Becker, Merle. Freakfilms, Inc.
  • Art Chantry Speaks: A Heretic’s History of 20th Century Graphic Design
  • The Art of Rock Posters from Presley to Punk. Grushkin, Paul. Abbeville Press.
  • Art of Modern Rock: The Poster Explosion. Grushkin, Paul och Dennis King. Chronicle Books.
  • Just Like Being There. Regi Shannon, Scout. Avalanche Films.

Andra källor är olika diskussionstrådar på diverse diskussionsgrupper på Facebook, trådar på Gigposter.com och Expressobeans.com, Art Chantrys Facebooksida, m.fl.